Kapitel III – SAMARBETE PÅ UNIONSNIVÅ OCH PÅ INTERNATIONELL NIVÅ
NIS2-direktivet, Kapitel III.
1.Lagtext#
Artikel 14 – Samarbetsgrupp#
1. För att stödja och underlätta strategiskt samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna samt stärka förtroende och tillit inrättas härmed en samarbetsgrupp.
2. Samarbetsgruppen ska utföra sina uppgifter på grundval av de tvååriga arbetsprogram som avses i punkt 7.
3. Samarbetsgruppen ska bestå av företrädare för medlemsstater, kommissionen och Enisa. Europeiska utrikestjänsten ska delta som observatör i samarbetsgruppens verksamhet. De europeiska tillsynsmyndigheterna och de behöriga myndigheterna i enlighet med förordning (EU) 2022/2554 får delta i samarbetsgruppens verksamhet i enlighet med artikel 47.1 i den förordningen.
När så är lämpligt får samarbetsgruppen bjuda in Europaparlamentet och företrädare för relevanta intressenter att delta i arbetet.
Kommissionen ska tillhandahålla sekretariatet.
4. Samarbetsgruppen ska ha följande uppgifter:
a) Tillhandahålla vägledning till behöriga myndigheter angående införlivande och genomförande av detta direktiv.
b) Tillhandahålla vägledning till behöriga myndigheter angående utarbetande och genomförande av strategier för den samordnade delgivningen av information om sårbarheter som avses i artikel 7.2 c.
c) Utbyte av bästa praxis och information i fråga om genomförandet av detta direktiv, bland annat när det gäller cyberhot, incidenter, sårbarheter, tillbud, initiativ för att öka medvetenheten, utbildning, övningar och kompetens, kapacitetsuppbyggnad, standarder och tekniska specifikationer, samt identifiering av väsentliga och viktiga entiteter i enlighet med artikel 2.2 b–e.
d) Utbyta råd och samarbeta med kommissionen om framväxande politiska initiativ för cybersäkerhet samt om den övergripande förenligheten mellan sektorsspecifika cybersäkerhetskrav.
e) Utbyta råd och samarbeta med kommissionen om utkast till delegerade akter eller genomförandeakter som antas i enlighet med detta direktiv.
f) Utbyta bästa praxis och information med relevanta institutioner, organ och byråer på unionsnivå.
g) Diskutera genomförandet av sektorsspecifika unionsrättsakter som innehåller bestämmelser om cybersäkerhet.
h) När så är lämpligt, diskutera de rapporter från sakkunnigbedömningar som avses i artikel 19.9 samt utarbeta slutsatser och rekommendationer.
i) Genomföra samordnade säkerhetsriskbedömningar av kritiska leveranskedjor i enlighet med artikel 22.1.
j) Diskutera fall av ömsesidigt bistånd, inbegripet erfarenheter och resultat av sådan gränsöverskridande gemensam tillsynsverksamhet som avses i artikel 37.
k) På begäran av en eller flera berörda medlemsstater, diskutera särskilda begäranden om ömsesidigt bistånd som avses i artikel 37.
l) Tillhandahålla strategisk vägledning till CSIRT-nätverket och EU-CyCLONe om specifika framväxande frågor.
m) Utbyta åsikter om politiken för uppföljningsåtgärder efter storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser på grundval av lärdomarna från CSIRT-nätverket och EU-CyCLONe.
n) Bidra till cybersäkerhetskapaciteten i hela unionen genom att underlätta utbytet av nationella tjänstemän i form av ett kapacitetsuppbyggnadsprogram som inbegriper personal från behöriga myndigheter eller CSIRT-enheter.
o) Anordna regelbundna gemensamma möten med relevanta privata intressenter från hela unionen för att diskutera samarbetsgruppens verksamhet och inhämta synpunkter på framväxande politiska frågor.
p) Diskutera det arbete som utförts i samband med cybersäkerhetsövningar, inbegripet det arbete som utförs av Enisa.
q) Fastställa metoder och organisatoriska aspekter för de sakkunnigbedömningar som avses i artikel 19.1 samt fastställa en självbedömningsmetod för medlemsstaterna i enlighet med artikel 19.5, med bistånd av kommissionen och Enisa, och, i samarbete med kommissionen och Enisa, utarbeta uppförandekoder som ligger till grund för de utsedda cyberssäkerhetsexperternas arbetsmetoder i enlighet med artikel 19.6.
r) Utarbeta rapporter för den översyn som avses i artikel 40 om de erfarenheter som förvärvats på strategisk nivå och från sakkunnigbedömningar.
s) Regelbundet diskutera och genomföra en bedömning av läget när det gäller cyberhot eller cyberincidenter, såsom utpressningsprogram.
Samarbetsgruppen ska överlämna de rapporter som avses i första stycket led r till kommissionen, Europaparlamentet och rådet.
5. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras företrädare i samarbetsgruppen samarbetar på ett ändamålsenligt, effektivt och säkert sätt.
6. Samarbetsgruppen får begära en teknisk rapport från CSIRT-nätverket om utvalda frågor.
7. Samarbetsgruppen ska senast den 1 februari 2024 och därefter vartannat år utarbeta ett arbetsprogram för de åtgärder som ska vidtas för att genomföra dess mål och uppgifter.
8. Kommissionen får anta genomförandeakter i vilka de förfaranden som krävs för samarbetsgruppens verksamhet fastställs.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.2.
Kommissionen ska utbyta råd och samarbeta med samarbetsgruppen om de utkast till genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med punkt 4 e.
9. Samarbetsgruppen ska regelbundet och under alla omständigheter minst en gång om året sammanträda med den grupp för kritiska entiteters motståndskraft som inrättats enligt direktiv (EU) 2022/2557, för att främja och underlätta strategiskt samarbete och informationsutbyte.
Artikel 15 – CSIRT-nätverk#
1. För att bidra till utvecklingen av förtroende och tillit och för att främja ett snabbt och ändamålsenligt operativt samarbete mellan medlemsstaterna inrättas härmed ett nätverk för nationella CSIRT-enheter.
2. CSIRT-nätverket ska bestå av företrädare för de CSIRT-enheter som utsetts eller inrättats i enlighet med artikel 10 och incidenthanteringsorganisationen för unionens institutioner, organ och byråer (Cert-EU). Kommissionen ska som observatör delta i CSIRT-nätverket. Enisa ska tillhandahålla sekretariatet och aktivt bidra med stöd till samarbetet mellan CSIRT-enheterna.
3. CSIRT-nätverket ska ha följande uppgifter:
a) Utbyta information om CSIRT-enheternas kapacitet.
b) Underlätta delning, överföring och utbyte av teknik och relevanta åtgärder, strategier, verktyg, processer, bästa praxis och ramar mellan CSIRT-enheterna.
c) Utbyta relevant information om incidenter, tillbud, cyberhot, risker och sårbarheter.
d) Utbyta information med avseende på publikationer och rekommendationer om cybersäkerhet.
e) Säkerställa interoperabilitet när det gäller specifikationer och protokoll för informationsutbyte.
f) På begäran av en medlem av CSIRT-nätverket som potentiellt berörs av en incident, utbyta och diskutera information om den incidenten och relaterade cyberhot, risker och sårbarheter.
g) På begäran av en medlem av CSIRT-nätverket, diskutera och om möjligt genomföra en samordnad åtgärd till följd av en incident som har identifierats inom den medlemsstatens jurisdiktion.
h) Ge medlemsstaterna stöd när det gäller att hantera gränsöverskridande incidenter i enlighet med detta direktiv.
i) Samarbeta och utbyta bästa praxis med och ge stöd till CSIRT-enheter som utsetts till samordnare i enlighet med artikel 12.1 när det gäller hanteringen av samordnad information om sårbarheter som kan ha en betydande påverkan på entiteter i mer än en medlemsstat.
j) Diskutera och identifiera ytterligare former av operativt samarbete, inbegripet när det gäller
i) kategorier av cyberhot och incidenter,
ii) tidiga varningar,
iii) ömsesidigt bistånd,
iv) principer och metoder för samordning i samband med åtgärder mot gränsöverskridande risker och incidenter,
v) bidrag till den nationella plan för hantering av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser som avses i artikel 9.4 på begäran av en medlemsstat.
k) Informera samarbetsgruppen om sin verksamhet och om ytterligare former av operativt samarbete som diskuteras enligt led j och vid behov begära vägledning i detta avseende.
l) Utvärdera cybersäkerhetsövningar, bland annat sådana som anordnas av Enisa.
m) På begäran av en enskild CSIRT-enhet diskutera den enhetens kapacitet och beredskap.
n) Samarbeta och utbyta information med säkerhetscentrum (SOC) på regional nivå och unionsnivå, för att förbättra den gemensamma situationsmedvetenheten om incidenter och cyberhot i hela unionen.
o) När så är lämpligt, diskutera de rapporter från sakkunnigbedömningar som avses i artikel 19.9.
p) Tillhandahålla riktlinjer för att underlätta en mer enhetlig operativ praxis när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel om operativt samarbete.
4. CSIRT-nätverket ska senast den 17 januari 2025 och därefter vartannat år, i samband med den översyn som avses i artikel 40, bedöma de framsteg som gjorts när det gäller det operativa samarbetet och anta en rapport. Rapporten ska särskilt innehålla slutsatser och rekommendationer om resultaten av de sakkunnigbedömningar som avses i artikel 19, som utförs med avseende på de nationella CSIRT-enheterna. Rapporten ska lämnas till samarbetsgruppen.
5. CSIRT-nätverket ska anta sin arbetsordning.
6. CSIRT-nätverket och EU-CyCLONe ska komma överens om förfaranden och samarbeta på grundval av dessa.
Artikel 16 – Det europeiska kontaktnätverket för cyberkriser (EU-CyCLONe)#
1. EU-CyCLONe inrättas för att stödja en samordnad hantering av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser på operativ nivå och säkerställa ett regelbundet utbyte av relevant information mellan medlemsstaterna och unionens institutioner, organ och byråer.
2. EU-CyCLONe ska bestå av företrädare för medlemsstaternas myndigheter för hantering av cyberkriser samt, i fall där en potentiell eller pågående storskalig cybersäkerhetsincident har eller sannolikt kommer att ha en betydande påverkan på tjänster och verksamhet som omfattas av detta direktiv, kommissionen. I andra fall ska kommissionen delta som observatör i arbetet inom EU-CyCLONe.
Enisa ska tillhandahålla EU-CyCLONes sekretariat och stödja ett säkert informationsutbyte samt tillhandahålla nödvändiga verktyg för att stödja samarbete mellan medlemsstaterna så att ett säkert informationsutbyte säkerställs.
När så är lämpligt får EU-CyCLONe bjuda in företrädare för relevanta intressenter att delta i arbetet som observatörer.
3. EU-CyCLONe ska ha följande uppgifter:
a) Öka beredskapen för hantering av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser.
b) Utveckla en gemensam situationsmedvetenhet om storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser.
c) Bedöma konsekvenserna och effekterna av relevanta storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser och föreslå möjliga begränsningsåtgärder.
d) Samordna hanteringen av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser och ge stöd till beslutsfattande på politisk nivå i samband med sådana incidenter och kriser.
e) På begäran av en berörd medlemsstat, diskutera de nationella planer för hantering av storskaliga nationella cybersäkerhetsincidenter och kriser som avses i artikel 9.4.
4. EU-CyCLONe ska anta sin arbetsordning.
5. EU-CyCLONe ska regelbundet rapportera till samarbetsgruppen om hanteringen av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och kriser, samt om trender, med särskild inriktning på deras inverkan på väsentliga och viktiga entiteter.
6. EU-CyCLONe ska samarbeta med CSIRT-nätverket på grundval av överenskomna förfaranden i enlighet med artikel 15.6.
7. Senast den 17 juli 2024 och därefter var 18:e månad ska EU-CyCLONe lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en bedömning av sitt arbete.
Artikel 17 – Internationellt samarbete#
Unionen får, när det är lämpligt, ingå internationella avtal, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget, med tredjeländer eller internationella organisationer, och därvid tillåta och organisera deras deltagande i vissa av samarbetsgruppens, CSIRT-nätverkets och EU-CyCLONes verksamheter. Sådana avtal ska vara förenliga med unionens dataskyddslagstiftning.
Artikel 18 – Rapport om cybersäkerhetssituationen i unionen#
1. Enisa ska, i samarbete med kommissionen och samarbetsgruppen, vartannat år anta en rapport om cybersäkerhetssituationen i unionen samt lämna in den till och lägga fram den för Europaparlamentet. Rapporten ska, bland annat, göras tillgänglig i maskinläsbart format och innehålla följande:
a) En riskbedömning av cybersäkerheten på unionsnivå, med beaktande av cyberhotbilden.
b) En bedömning av utvecklingen av cybersäkerhetskapaciteten i den offentliga och privata sektorn i hela unionen.
c) En bedömning av den allmänna nivån av cybersäkerhetsmedvetenhet och cyberhygien bland medborgare och entiteter, inbegripet små och medelstora företag.
d) En aggregerad bedömning av resultaten av de sakkunnigbedömningar som avses i artikel 19.
e) En aggregerad bedömning av nivån på cybersäkerhetskapaciteten och cybersäkerhetsresurserna i hela unionen, inbegripet på sektorsnivå, samt av i vilken utsträckning medlemsstaternas nationella cybersäkerhetsstrategier är anpassade till varandra.
2. Rapporten ska innehålla särskilda politiska rekommendationer, i syfte att åtgärda brister och höja cybersäkerhetsnivån i hela unionen, och en sammanfattning av resultaten för den aktuella perioden från de tekniska lägesrapporter om cybersäkerheten i EU som Enisa utarbetat i enlighet med artikel 7.6 i förordning (EU) 2019/881.
3. Enisa ska, i samarbete med kommissionen, samarbetsgruppen och CSIRT-nätverket, utarbeta metoderna, bland annat de relevanta variablerna, såsom kvalitativa och kvantitativa indikatorer, för den aggregerade bedömning som avses i punkt 1 e.
Artikel 19 – Sakkunnigbedömningar#
1. Samarbetsgruppen ska med bistånd av kommissionen och Enisa och, i relevanta fall, av CSIRT-nätverket, och senast den 17 januari 2025, fastställa metoden för och de organisatoriska aspekterna av sakkunnigbedömningar i syfte att dra lärdom av delade erfarenheter, stärka det ömsesidiga förtroendet, uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå samt stärka medlemsstaternas nödvändiga cybersäkerhetskapacitet och cybersäkerhetsriktlinjer för att genomföra detta direktiv. Deltagandet i sakkunnigbedömningar är frivilligt. Sakkunnigbedömningarna ska utföras av cybersäkerhetsexperter. Experterna för cybersäkerhet ska utses av minst två medlemsstater, andra än den medlemsstat som granskas.
Sakkunnigbedömningarna ska omfatta åtminstone ett av följande:
a) Genomförandenivån för de riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet och rapporteringsskyldigheter som fastställs i artiklarna 21 och 23.
b) Kapacitetsnivån, inbegripet tillgängliga ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser, och effektiviteten i de behöriga myndigheternas arbete.
c) CSIRT-enheternas operativa kapacitet.
d) Genomförandenivån för det ömsesidiga bistånd som avses i artikel 37.
e) Genomförandenivån för de arrangemang för informationsutbyte om cybersäkerhet som avses i artikel 29.
f) Särskilda frågor av gränsöverskridande eller sektorsövergripande karaktär.
2. Den metod som avses i punkt 1 ska innefatta objektiva, icke-diskriminerande, rättvisa och transparenta kriterier på grundval av vilka medlemsstaterna utser de cybersäkerhetsexperter som ska få utföra sakkunnigbedömningarna. Kommissionen och Enisa ska delta som observatörer i sakkunnigbedömningarna.
3. Medlemsstaterna får identifiera sådana särskilda frågor som avses i punkt 1 f, med avseende på en sakkunnigbedömning.
4. Innan en sakkunnigbedömning som avses i punkt 1 inleds ska medlemsstaterna meddela de deltagande medlemsstaterna omfattningen av sakkunnigbedömningen, inbegripet de särskilda frågor som identifierats i enlighet med punkt 3.
5. Innan sakkunnigbedömningen inleds får medlemsstaterna genomföra en självbedömning av de granskade aspekterna och tillhandahålla denna självbedömning till de utsedda experterna för cybersäkerhet. Samarbetsgruppen ska, med bistånd av kommissionen och Enisa, fastställa metoden för medlemsstaternas självbedömning.
6. Sakkunnigbedömningar ska inbegripa fysiska eller virtuella besök på plats och distansbaserade informationsutbyten. Med hänsyn till principen om gott samarbete ska den medlemsstat som är föremål för sakkunnigbedömningen förse de utsedda cybersäkerhetsexperterna med den information som krävs för bedömningen, utan att det påverkar unionsrätten eller nationell rätt om skydd av konfidentiella eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter samt skyddet av väsentliga statliga funktioner, såsom nationell säkerhet. Samarbetsgruppen ska, i samarbete med kommissionen och Enisa, utarbeta lämpliga uppförandekoder till stöd för de utsedda cybersäkerhetsexperternas arbetsmetoder. All information som erhålls genom sakkunnigbedömningen får endast användas för dess ändamål. De cybersäkerhetsexperter som deltar i sakkunnigbedömningen får inte lämna ut känslig eller konfidentiell information som erhållits under sakkunnigbedömningen till någon tredje part.
7. När aspekter har varit föremål för en sakkunnigbedömning i en medlemsstat ska de inte bli föremål för ytterligare sakkunnigbedömning i den medlemsstaten under de två år som följer på slutförandet av sakkunnigbedömningen, om inte annat begärs av medlemsstaten eller beslutas efter ett förslag från samarbetsgruppen.
8. Medlemsstaterna ska säkerställa att de andra medlemsstaterna, samarbetsgruppen, kommissionen och Enisa får information om alla risker för intressekonflikter som rör utsedda cybersäkerhetsexperter innan sakkunnigbedömningen inleds. Den medlemsstat som är föremål för sakkunnigbedömningen får invända mot utnämningen av särskilda cybersäkerhetsexperter av vederbörligen motiverade skäl som meddelas den medlemsstat som utser dessa.
9. Cybersäkerhetsexperter som deltar i sakkunnigbedömningar ska utarbeta rapporter om resultat och slutsatser av dessa. De medlemsstater som är föremål för en sakkunnigbedömning får lämna synpunkter på de utkast till rapporter som berör dem och sådana synpunkter ska bifogas rapporterna. Rapporterna ska innefatta rekommendationer som möjliggör förbättringar när det gäller de aspekter som ingår i sakkunnigbedömningen. Rapporterna ska i relevanta fall överlämnas till samarbetsgruppen och CSIRT-nätverket. En medlemsstat som är föremål för sakkunnigbedömningen får besluta att offentliggöra sin rapport eller en redigerad version av den.
2.Tolkning#
Ingen tolkning tillagd ännu.